| Tro och ritualer |
 Eftersom kakaobönan var en så viktig handelsvara lade den också grunden till många centralamerikanska ritualer. Choklad var den ceremoniella drycken hos både aztekerna och mayafolket och den serverades inte bara vid helgdagar, utan också vid födelser, invigningsceremonier, bröllop och begravningar. Aztekernas fångar fick choklad att dricka eftersom tron var att det skulle förvandla deras hjärtan till choklad. Dessa rycktes sedan ut och överlämnades till Ek Chuah, kakaoodlarnas gud, och de andra kakaogudarna.En allmän uppfattning bland de gamla kulturfolken i Mellanamerika var att den förfinade klarsyn kakaonjutningen skänkte inte passade så bra ihop med alkohol. Den uppfattningen speglas också i en legend om Quetzalcoatl. Legenden berättar att sedan han druckit av kakaon blev han allvetande och förstod alla jordens och himlens hemligheter. Men det gick illa för honom. Demonerna frestade honom med agavevin, han drack, syndade och förtärdes av ruelse. Han förvandlade kakaoträden till snåriga akacior och brände sig själv på bål som försoningsoffer.  Hos mayafolket i Yucatán hade kakaoodlarna sin speciella fest i månaden Muan och den skilde sig från andra fester just genom den måttliga vinförtäringen. Festen hölls inför bönornas plantering och är här beskriven av historikern Bancroft, som levde på 1800-talet:
I planteringsritualen låg tyngdpunkten startkt på fruktbarhet som Bancroft också beskrev:
Spanjorerna, som var mycket vidskepliga, trodde att det var av största vikt att fortsätta med åtminstone en del av dessa sedvänjor. De ansåg att engelsmännens misslyckande med att få kakaoträden att trivas på Jamaica berodde på att engelsmännen inte brydde sig om att utföra några ritualer. |
