I all reklam före 1900-talets början var det bra för hälsan att äta choklad. Men i början av vårt århundrade skedde en förändring som ända till helt nyligen har skapat en mängd fördomar om choklad både hos läkare och allmänhet.

En fransk läkare, Hervé Robert, bestämde sig för att göra en vetenskaplig undersökning för att se om det fanns någon sanning i alla fördomarna. Han började sin studie 1991 och året därpå publicerade han resultatet i bokform under titeln Chokladens terapeutiska dygder.

Följande text bygger på ett inlägg av Hervé Robert vid de franska chokladtillverkarnas årsmöte i Lyon 1992.

Man blir inte tjock av att äta choklad. De flesta födoämnen som är avsedda att ätas som njutningsmedel ger fetma om konsumtionen är hög. Allt beror på mängden. Det är inte troligt att en person äter ett kilo choklad om dagen för att stilla sin hunger. Choklad innehåller visserligen 500 kalorier per 100 g men bantning idag är inte baserat på räknandet av kalorier. Förut bantade man genom att inta ett visst antal kalorier per dag under en given period. Den sortens bantning har ersatts av andra mer eller mindre effektiva bantningsmetoder.

Det märkliga är att många människor bekymrar sig ifall de äter ett par chokladbitar fastän de två timmar tidigare åt en rejäl portion gräddstuvad potatis eller några skedar lättmajonnäs. Choklad innehåller betydligt färre kalorier än de exemplen.

Choklad orsakar inte högre kolesterolhalt i blodet. Tidigare rekommenderades man äta mindre fett om kolesterolvärdena var höga. Det gjordes ingen skillnad på fetter. Idag vet vi att de mättade fettsyrorna höjer kolesterolhalten i blodet och de omättade fettsyrorna får kolesterolhalten att minska.

Det har gjorts försök med råttor där deras kost sammansattes så att den för olika grupper av djur berikades med 0 %, 10 %, 20 % och 30 % kakaosmör. Kolesterolhalten mättes på försökets första, 30:e, 60:e och 90:e dag. Det kunde konstateras att den grupp djur vars kost inte var berikad hade ett kolesteroltal på 150 medan djur som levt på en kost berikad med 30 % kakaosmör bara hade ett kolesteroltal på 100.

Förklaringen är att även om kakaosmöret teoretiskt sett innehåller både mättade och omättade fettsyror så ombildas just kakaosmörets mättade fettsyror, stearinsyror, till omättat fett i organismen. Slutsatsen är att kakaosmör och då även choklad sänker kolesterolhalten i blodet.

Diabetiker får äta choklad. De patienter som tar insulin har exakta doser av socker och av insulin som de ska hålla ögonen på. Patienterna bestämmer själva dessa mängder och kan till exempel välja att äta choklad istället för bröd eller potatis.

Det blir dock problem när chokladen innehåller fruktsocker (fruktos). Det är bevisat att choklad som framställts med fruktsocker har en tendens att höja halten av vissa blodfetter. Det gäller så kallade triglycerider som kan orsaka hjärt- och kärlsjukdomar. Då är det bättre att äta choklad med vanligt socker (sackaros) men tyvärr kan diabetiker inte äta obegränsade mängder av den.

Diabetiker får gärna äta choklad men de måste ta hänsyn till chokladens sockerinnehåll och i första hand välja choklad med en kakaohalt på minst 60 %.

Choklad är inte allergiframkallande. Bara de som redan är allergiker kan drabbas av chokladallergi och frekvensen är mycket låg. Bara 1,5 % av samtliga allergiker i Frankrike kan teoretiskt sett vara allergiska mot choklad. Under alla omständigheter är det en mycket sällan förekommande sjukdomsbild.

Enbart choklad kan inte orsaka migrän. Choklad innehåller en substans, tyramin, som misstänks kunna orsaka migrän. Men koncentrationen av ämnet är mycket liten i choklad. Tyramin förekommer i mer koncentrerad form i vissa ostar, t.ex. Camembert och Roquefort. Men choklad som avslutning på en stor måltid med viner som innehåller mycket garvsyra, kan bli den utlösande faktorn.

Choklad orsakar inte akne. En mängd kvalificerade undersökningar har gjorts i USA. De visar att det inte finns något samband mellan kost och akne. Ungdomar med anlag för akne behöver därför inte avstå från choklad.

Choklad orsakar inte hål i tänderna. Choklad är en blandning av kakao och socker och det är självklart att socker bidrar till karies. Karies är en infektionssjukdom och orsaken är en streptokock, Streptococcus mutans, som lätt förökar sig i munhålan. Kakao innehåller minst tre komponeneter som har skadlig inverkan på streptokockerna. Först och främst fosfater som förändrar pH-värdet i munhålan på ett sådant sätt att streptokockernas förmåga att föröka sig minskar. För det andra innehåller kakao fluor som skyddar mot karies. Slutligen finns det några andra, i mindre mängd, kemiska substanser som motarbetar streptokockförökning.

Chokladens socker- och kakaoinnehåll har alltså motsatta effekter och därför är det rimligt att anta att choklad inte ger hål i tänderna.

Sagt om choklad

En adelsman vid Ludvig XIII:s hov skulle ha skändat en hovdams heder. Hon var så förbittrad över detta att hon förgiftade en kopp choklad och gav till honom. Strax innan han dog, tog han henne i sin famn och viskade: "Chokladen skulle ha smakat bättre om det hade varit lite mera socker i den. Giftet ger den en bitter smak. Tänk på det nästa gång ni bjuder en herre på choklad."
Enligt sägen

Samarbete